Frivilliga Resursgruppen (FRG) är en resurs i den kommunala krisberedskapen med kommunen som primär uppdragsgivare. Varje kommun fattar själv beslut om FRG ska finnas i kommunen. Om deltagaren är medlem i en frivillig försvarsorganisation bekostar staten genom MSB utbildningen.

Varje FRG har en eller flera FRG-ansvarig(a) som håller kontakt med ansvarig tjänsteman på kommunen, ofta krisberedskapsansvarig eller motsvarande. Varje FRG har också en eller flera FRG-ledare. De som deltar i FRG:n brukar kallas för FRG-resurser. Några andra titlar eller funktioner finns inte i FRG.

År 2004.

Uppgifterna kan variera mycket. Dels beroende på hur kommunen vill använda sin FRG, men också på de krav som ställs vid en specifik händelse, när gruppen kallas in för att arbeta. Det kan handla om att

• hjälpa till att informera allmänheten och drabbade
• komplettera och underlätta för den kommunala verksamheten eller de professionella hjälparna, så att de kan arbeta effektivt med sina uppgifter utan att behöva tänka på praktiska detaljer
• hjälpa till vid utrymningar och evakueringar
• hjälpa till med administrering och registrering
• hjälpa POSOM-gruppen*) med praktiska åtgärder för omhändertagande av drabbade,  till exempel göra iordning lokaler, sköta transporter, dela ut mat och dryck
• utföra övriga uppgifter som kommunen specifikt lagt på sin FRG

*) POSOM = Psykiskt och socialt omhändertagande, en kommunal samverkansgrupp.

Frivilliga Resursgruppen består av personer från olika frivilligorganisationer.

De frivilligas olika intresseinriktningar och kunskaper ska utnyttjas så att gruppens gemensamma kompetens och engagemang blir till nytta för hemkommunen. Gruppen kan samverka med trossamfunden. Frivilliga från andra intresseföreningar kan också vara med i en FRG, t ex medlemmar från Scooterklubben, Off Road-klubben, orienterare eller andra. Dock behöver de bli medlem i en frivillig försvarsorganisation.

Kommunens behov avgör vilken kompetens som ska ingå i FRG.

Ja, det har tidigare rikshemvärnschef gett sitt godkännande till. Vid aktivitet som krockar ska dock Hemvärnet prioriteras.

• viljan att hjälpa
• engagemang
• kunna ta emot instruktioner och utföra uppdrag
• kunna samarbeta
• bra kännedom om lokala förhållanden

Börja med att göra en intresseanmälan för FRG.

I utbildningen ingår bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt-/lungräddning och första hjälpen. Den kan även innehålla utbildningar som tillkommer efter kommunens önskemål.

Grundutbildning för FRG-resurser är 33 timmar.

Grundutbildningen ska vara genomförd inom ett kalenderår efter att den påbörjats.

FRG-ansvarig ansvarar för grundutbildningen.

FRG-ansvarig är en drivande person från en frivilligorganisation. FRG-ansvarig utses av kommunen. Han/hon rekryterar till och planerar FRG:s utbildningar i nära samarbete med kommunen och frivilligorganisationerna. Den FRG-ansvarige planerar också för vidareutbildning och övningar för den frivilliga resursgruppen.

Den FRG-ansvarige har årligen avstämning med kommunen om behov, kvalitetssäkrar den egna verksamheten och uppdaterar resursregistret med mera.

Utbildningen innehåller instruktioner, råd och idéer om rekrytering, utbildning och fortlöpande verksamhet med FRG.

Målet är att ge goda kunskaper i hur en kommun och krishanteringssystemet fungerar och att skapa goda förutsättningar för att en frivillig resursgrupp ska bildas i kommunen.

24 timmar (tre dagar).

Civilförsvarsförbundet genom särskilt utsedda instruktörer.

Det är den person som är utsedd att leda FRG vid insats. I en FRG bör det finnas flera personer med kompetens som FRG-ledare.

Under kursen varvas teori och praktik kring begreppen individen-gruppen-ledaren och ledarskapet.

24 timmar (tre dagar).

Civilförsvarsförbundet genom särskilt utsedda instruktörer.

FRG:s profilkläder används alltid vid en kommuninsats. Vid övriga uppdrag ska kommunen godkänna att profilkläderna används.

Civilförsvarsförbundet har utbildningsansvaret för FRG. Utbildningarna finansieras genom stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap via det så kallade 2:4-anslaget.

Ja, det är det.

Ja, det kan det göra.

Det är vanligt att man utgår från RIB (kollektivavtal för räddningstjänstpersonal i beredskap) när det gäller arvodet vid insats eller enligt SGI (sjukpenninggrundande inkomst).

Det är rekommendationen men inte något krav.

Nej, men det finns förslag på utformningen av avtal. Förslagen har bland annat tagits fram av MSB och kommuner med FRG.

Försäkringsfrågan är löst genom det avtal som tecknas mellan personen och kommunen.